Hur allting fungerar

Den globala uppvärmningen kommer inte att stanna vid 2 grader. Så snabbt kan vi inte befria oss från det fossilberoende den industriella revolutionen skapade. Kol, olja och naturgas används till energiförsörjning, transporter, tillverkning av ammoniak för gödningsmedel i jordbruket, tillverkning av stål och cement till byggindustrin och plast för användning i bilar, förpackningar och vårdprodukter. Att ställa om till ett fossilneutralt samhälle kommer att ta tid och det vore förnuftigt med lite mer realism i den klimatpolitiska debatten.

Jag läser en av Bill Gates favoriter, Vaclav Smil, som sammanfattar sitt vetande i en liten välskriven volym med den kanske något pretentiösa titeln How the World Really Works (2022). Smil är i grunden energiforskare med imponerande bred kompetens och har skrivit mer än 40 böcker om ett stort antal ämnen. Den här boken blev en bästsäljare och kommer med de bästa rekommendationer.

Smil oroas av att folk vet så lite om hur världen fungerar. Vi bor i städer, maskinerna gör arbetet för oss, och själva ägnar vi oss åt administration och tjänster, utvecklar appar och spelar dataspel. De flesta av oss har kommit långt ifrån den verklighet där livsmedel och varor tillverkas och transporteras. Vi uppfattar dessa verksamheter som gammalmodiga. Trots att vetenskapen gjort fantastiska framsteg har den också blivit allt mer specialiserad vilket gör det svårare för oss att se hur världen fungerar.

I sju korta kapitel förklarar Smil grunderna i energiförsörjning, livsmedelsproduktion, materialutveckling, globalisering, risker, miljöproblem och framtidsfrågor. Det är upplysande läsning och beundransvärt informationstätt. Smil strösslar med siffror och mängden fakta blir smått överväldigande men ger samtidigt otroligt lärorik läsning. Smil visar oss hur stort, komplext och oljeberoende det moderna samhället blivit och gör tydligt hur svårt det kommer att bli att bryta detta oljeberoende.

År 1950 kunde 890 miljoner av världens då 2,5 miljarder invånare äta sig mätta. År 2019 hade produktionen av livsmedel ökat så mycket att 7 miljarder av världens nu 7,7 miljarder invånare var försörjda. Tack vare växtförädling, konstgödsel och mekanisering hade produktionen på 70 år blivit 8 gånger större. Livsmedelsproduktionen är nu helt beroende av fossila bränslen och det gäller grönsaker och fisk likaväl som kött. Tomater odlas i växthus och transporteras med lastbil och kräver nästan lika mycket energi som kyckling. Det syns på priset.

En anledning till att det är svårt att göra världen fossiloberoende är att Asien och Afrika just är i färd med att bygga ett industriellt system. Kina visar vad det kan innebära. Cement bidrar idag med 8% av koldioxidutsläppen och i Kina tillverkades på bara två år, 2018 och 2019, lika mycket cement som i USA på hela 1900-talet (4,5 miljarder ton). I Afrika är användningen av konstgödsel bara en tredjedel av vad den är i Europa. Befolkningen i Afrika förväntas fyrdubblas under 2000-talet med allt vad det innebär av ökad användning av konstgödsel. Lägg därtill behoven av cement, stål och plast när Afrika utvecklas.

Samtidigt som Smil betonar teknikens roll i våra samhällen, vilken fantastisk förändring industrialiseringen inneburit, är han inte någon naiv teknikoptimist. Tvärtom, betonar han hur fast vi sitter i det industriella system vi byggt upp på 1900-talet. Kanhända innebär det att han underskattar möjligheterna hos den fortsatta teknikutvecklingen. Han är inte nådig i sin dom över framtidsprofeter som Ray Kurzweil, Peter Diamandis och Yuval Noah Harari. Deras uttalanden om singulariteter, avmaterialisering och människan som gud avfärdar han som nonsens. Men har han rätt i det?

Den förändring som industrialiseringen innebar för människors levnadsvillkor var fullkomligt häpnadsväckande. Vad är det som säger att vi inte kan göra det igen? Smil är konservativ och menar att det enda förnuftiga är att utgå från den teknik vi redan har när vi bedömer framtida tekniska möjligheter. Men är det så självklart? Ny teknik kan överraska trots att vi i efterhand kan se hur den vuxit fram. Internet växte fram ur satsningar som inleddes på 1960-talet, men ändå kom 1990-talets explosion som en fullständig överraskning. AI-forskningen har rötter i 1950-talet, men ändå var vi helt oförberedda på utvecklingen det senaste decenniet.

Vi har en tendens att underskatta den framtida tekniska utvecklingen samtidigt som vi överskattar hur fort tekniken kommer i användning. Smil betonar trögheten i våra tekniska system, och pekar på vilken gigantisk uppgift det innebär att göra oss fossiloberoende. Omställningen kommer att ta tid. Det har han rätt i, men samtidigt verkar han ointresserad av teknikens framtida möjligheter. Han vet hur världen fungerar med dagens teknik och vill inte fantisera om framtiden.

Vi kan inte leva utan energi, livsmedel, betong, stål och plast, men när allt färre människor engageras i produktion och transporter, kanske ersätts de av robotar, varför måste alla vi andra intressera oss för dessa verksamheter? Det industriella systemet måste göras fossiloberoende, så förr eller senare kommer det att ske. Och medan det sker tillbringar vi andra våra liv i metaversum, arbetar, umgås, leker och konsumerar i virtuella världar där det växer fram en virtuell ekonomi som för de flesta av oss blir viktigare än den med tiden alltmer fossiloberoende industriella ekonomin.

Bo Dahlbom