OpenClaw

Alexandr Wang, numera AI-chef på Meta, förutsåg att 2025 skulle bli året då AI-agenterna slog igenom, men det är väl snarare i år som de fått mer omfattande spridning. Alla de stora AI-företagen erbjuder nu sina kunder agenter. Gratisagenter som OpenClaw har slagit världen med häpnad, men AI-utvecklingen innehåller också enklare nyheter. Många följer nu med intresse turerna i rättegången mellan Elon Musk och Sam Altman. Musk har stämt Altman, hans medgrundare Greg Brockman och OpenAI:s största investerare, Microsoft, för att ha kommersialiserat OpenAI som bildades som en ideell förening. Musk vill att mellan 134 och 150 miljarder dollar överförs till den ideella föreningen och att Altman och Brockman får sparken. Altman vittnade igår och påstod då att Musk krävt 90 % av kontrollen i föreningen och att inflytandet skulle ärvas av hans barn. Idag sker slutpläderingar.

Jag ser också att Richard Dawkins i en artikel i webbtidningen Unherd tror att Anthropics Claude har medvetande. Gary Marcus, känd AI-kritiker, beklagar i ett inlägg på Substack att Dawkins gör sig till åtlöje när han inte inser att Claude bara är duktig på att imitera. Dawkins använder Turing-testet som han tror handlar om medvetande när det i själva verket handlar om intelligens. Marcus, som beundrat Dawkins ända sedan han som tonåring läste The Selfish Gene (1976), hänvisar till ett resonemang i Dawkins bok The Blind Watchmaker (1986), som säger att det man inte vet någonting om bör man uttala sig om med försiktighet.

Om man tror att Daniel Dennett hade rätt om medvetandet har man inga problem med att datorer förr eller senare blir medvetna. Men även om dagens AI-system väcker häpnad lär det dröja. Problemet blir att avgöra när det sker. Filosofer har debatterat frågan om “other minds” och en vanlig uppfattning är att det egentligen inte går att avgöra om någon annan är medveten eller inte. Kanske är de andra zombier, som David Chalmers uttryckte det. Dennett är funktionalist och menar att när AI är funktionellt ekvivalent med oss människor, dvs kan göra allt vi kan, så är den också medveten. Dagens AI-system har långt kvar.

Samtidigt är det lätt att begripa att Dawkins blivit imponerad av Claude. AI är otroligt imponerande, särskilt om man inte använder systemen dagligen. Vana användare lär sig efter ett tag systemens begränsningar och får också ett hum om hur de fungerar, lär sig deras styrkor och svagheter. Det är en kompetens som blir alltmer oundgänglig när AI blir alltmer värdefullt som kunskapsverktyg.

När OpenAI den 30 november 2022 släppte ChatGPT3 fick man 200 miljoner användare på 2 veckor. Jag var en av dem. I mars i år hade OpenAI:s användare blivit över 900 miljoner och snart är de väl 1 miljard. Men många är gratisanvändare. OpenAI har 25 miljarder dollar i årliga intäkter, men man dras också med stora kostnader. Anthropic har överraskat med en fantastisk intäktsökning och är nu det mest lönsamma AI-företaget, med en intäkt motsvarande 30 miljarder dollar på årsbasis. Man har dessutom mycket mindre kostnader än OpenAI. En förklaring till Anthropics utveckling är att Amazon investerat stort i företaget och gjort det till förstahandsval på Amazon Web Services.

Elon Musk har just (6/5 2026) löst Anthropics beräkningsproblem genom att ge företaget exklusiv tillgång till det enorma datacenter, Colossus 1, han byggt i Memphis, Tennesse. I avtalet talas också om kommande samarbeten i rymden. Musk säger att han blivit imponerad av ledningen för Anthropic, men i början av året lät det annorlunda. Då twittrade Musk om att Anthropic snarare borde heta “Misanthropic”. Avtalet med Anthropic sägs tyda på att Musk har gett upp hoppet om att hans egna AI-system, Grok, verkligen ska kunna tävla med Anthropics Claude.

Dario Amodei och Demis Hassabis var i Davos överens om att AI-utvecklingen kommer att ta ett språng när AI blir en forskare som kan utveckla sig själv. Timothy Lee argumenterar i ett inlägg på sin mycket läsvärda blogg Understanding AI för att det kommer att dröja innan detta blir möjligt. Forskare utmärks av, säger han, att de lär sig nya saker hela tiden. Dagens AI-system formas när de tränas och sedan använder de den kunskapen. Den stora språkmodell de använder förändras inte av användningen.

Jag har använt AI sedan ChatGPT3 släpptes (även om det fanns AI i många av Googles produkter tidigare) och jag har kunnat följa hur AI under de dryga 3 åren har blivit mycket bättre. Förr var det som om varje tillfälle var en ny bekantskap. Nu minns den tidigare frågor och bäddar gärna in dem i svaren, påminner om dem, och etablerar därigenom en djupare relation. Den får mig att tro att vi känner varandra. Allt beror naturligtvis på hur AI minns vad vi diskuterat och här pågår mycket forskning och utveckling.

AI kan idag minnas på tre eller fyra sätt: dess språkmodell minns resultatet av träningen, den har tillgång till kontextfönstret (den chatt där vi interagerar med AI) och den kan lagra informationen i särskilda vektordatabaser i molnet. Ju större kontextfönstret är desto bättre korttidsminne har AI. Men när vi använder AI fyller vi kontextfönstret och AI måste städa för att få plats och förbättra prestandan. Men här pågår hela tiden forskning och utveckling.

Lee skriver om den senaste flugan på AI-området, agenterna. AI-agenten OpenClaw, som utvecklades av österrikaren Peter Steinberger och släpptes i november 2025, vållade rabalder för bristande säkerhet. Steinberger jobbar nu på OpenAI i USA. Agenter som OpenClaw körs på din egen dator och de minns genom att lägga dokumentfiler direkt på din hårddisk. Johan Sanneblad varnar för agenterna eftersom användningen av dem innebär att man ger agenten fri tillgång till ens dator. Gud vet vad den kan ställa till med! Lee berättar om kvinnan som bad sin agent identifiera ointressanta epost-meddelanden, men med tillägget att inte ta bort dem. När tillägget föll bort började agenten slänga meddelanden i mängd.

Lee diskuterar också Marc Andreesens mycket uppmärksammade kommentar om AI-agenter (OpenClaw) i början av april. En agent är en språkmodell, sade Andreesen, ett Unix-skal och ett filsystem. Unix-skalet använder agenten när den ger kommandon till din dator. Agenten lagrar sina minnen i dokumentfiler på din hårddisk. Du kan byta språkmodell, Unix-skal och filsystem och därigenom byta personlighet hos agenten. Du kan be den göra detta själv och be den fullgöra alla möjliga olika uppgifter. Men egentligen är agenten “bara sina filer”. Filerna utgör agentens minnen. Där står det vilka uppgifter den har och vad den har gjort. Enligt Andreesen är detta ett nytt paradigm för AI, men egentligen är väl agenterna bara ett exempel på hur snabbt AI-utvecklingen går och hur vi gång på gång kommer att ändra uppfattning om den här tekniken.

Bo Dahlbom