Ett samtidigt samhälle

Corporate Computing, 18/6 1997

När industrisamhället drar sig tillbaka, flyttar vi blicken från varuproduktion till tjänsteutövning. Vi satsar mer på kommunikation än på produktion. I stället för att bygga organisationer som maskiner med hjälp av ritningar och scheman, låter vi medarbetarna organisera sig genom att prata med varann.

Det finns tekniker och metoder som stöder en sådan förändring, och jag skall återkomma till dem i senare kolumner. Men, i första hand gäller det att tänka om. I min förra kolumn skrev jag om hur punktligheten ersätts med tillgänglighet. Jag vill ge ett exempel till: processtänkande ersätts av krav på samtidighet.

Industrisamhället domineras av processer. Det är mekaniken med dess orsak-verkan samband som styr. Först sker något, sedan något annat. Först producerar du, sedan levererar du, och till sist konsumerar någon annan.

I industrin är vi ständigt upptagna med att organisera våra processer så att saker sker i rätt ordning, utan avbrott och väntetider. Vi övervakar och kvalitetssäkrar, utvärderar och dokumenterar, omformar och rationaliserar.

Processerna tar tid. Vi måste vänta på att tanke omsätts i handling. Varor kräver tålamod. Och hemlighetsmakeri. När det tar lång tid från idé till leverans, finns det anledning att ängsligt gömma sina idéer undan rivalernas blickar.

I industrisamhället tänker vi först och handlar sedan. Vi planerar. Gör en budget. I tjänstesamhället vill vi inte vänta. Tanke och handling blir ett. Planerar gör endast den som inte vågar handla. Budgeten får göras on-line.

Tempot ökar. Vi vill ha direktsändningar, kvällsöppet och dygnet-runt service. Vi vill prata med författaren snarare än läsa de böcker hon skrev i fjol. Vi vill veta vad som händer nu, inte vad som hände igår.

I tjänstesamhället försöker vi trycka ihop processerna, eliminera dem. Vi kortar ledtider och försöker lära ingenjörerna samtidighet. Allt måste finnas alltid. Vi vill äta jordgubbar på vintern och åka skidor på sommaren. Vi vill göra dag till natt och natt till dag. Vi vill ha designverktyg som gör det möjligt att omedelbart se konsekvenserna av våra idéer.

I stället för att sitta och stirra på ett vitt papper med en blyertspenna i handen, fogar vi direkt vår text till världsväven, och gör våra tankar synliga för alla och envar i samma ögonblick som de dyker upp. I stället för att gömma våra texter på hårddisken, ordbehandlar vi on-line med en nätdator som penna och Internet som papper.

Ett sådant on-line samhälle, ett samtidigt samhälle, utan ledtider och väntan, är möjligt i cyberspace, i en virtuell värld, där vi inte begränsas av naturens lagar, där träd växer så fort vi vill, och krymper om vi så önskar. Och när informationsvärlden, cyberspace, blir förebild så kommer vi allt intensivare att sträva efter att öka samtidigheten även i den fysiska världen. Vår uppgift är inte att omforma och rationalisera processerna. Uppgiften är att avveckla dem!

Bo Dahlbom adb.gu.se
professor i informatik vid Handelshögskolan i Göteborg