Vad ska vi göra när AI gör jobbet?

AI-utvecklingen fortsätter i rasande takt och nästan dagligen gör AI nya stordåd. Vad ska människor göra när AI och robotar tagit över det mesta av det vi idag kallar arbete? Hur länge kan vi hålla på att uppfinna nya arbetsuppgifter åt människor? Hur ska samhället organiseras när vi inte kan utgå från arbetslivet? Kanske de frågorna är för tidigt väckta? När man ser hur människor lever i det globala syd förefaller förvisso de här frågorna orimliga. Samtidigt är det nu man behöver ställa dem. Inte minst för de konsekvenser AI-revolutionen kommer att ha i tredje världen.

Många räknar med att AI bara kommer att ge verktyg som gör människor mer produktiva. Arbetslivet kommer att fortsätta ungefär som tidigare, menar man. Men AI-agenter som Claude Code, Cursor, Codex och Devin AI har fått många att tro att AI mycket snabbt kommer att ta över merparten av all programmering. Företag med många programmerare har fått se sina börskurser rasa och man undrar hur det ska gå för de 6 miljoner indiska programmerarna. Och om AI tar jobben från programmerarna sitter väl alla kunskapsarbetare löst? Om AI kan programmera kan den väl göra allt arbete som unga ekonomer, jurister, socionomer, ingenjörer gör idag?

Nu har AI överraskat med sin matematiska förmåga. I förra veckan (20/5 2026) kunde OpenAI rapportera att AI hade löst ett av den ungerske matematikern Paul Erdős många problem. Det var inte vilket problem som helst utan ett som många matematiker genom tiderna misslyckats med att lösa. Jag läser ett intressant inlägg om detta av Kai Williams i bloggen Understanding AI. Williams försöker förklara vad det är AI har gjort, men diskuterar också framtiden för forskare i matematik. Kommer de att ersättas av AI? Eller kommer de att bli mer produktiva genom att använda AI? Även svenska matematiker säger sig vara oroliga.

Dagens AI-användning domineras av stora språkmodeller, av chattar och agenter, även om naturligtvis AI också används för mönsterigenkänning och avvikelsekontroll, till att identifiera tumörer, i självkörande bilar, etc. Chattarna dominerar vardagsanvändningen, agenterna programmerar och forskar. Alex Kantrowitz har en intressant blogg, Big Technology, där han skriver om AI och i senaste inlägget (29/5 2026) förutspår han att de två användningarna snart går samman. Du chattar med AI om vart du ska åka på semestern och när du bestämt dig erbjuder sig AI att boka resan. Kantrowitz tror att när OpenAI och Anthropic börsintroduceras, kanske redan till hösten 2026, så blir det med en superapp som kombinerar chatt och agent.

Jag lyssnar på den mästerlige Charlie Rose när han intervjuar Nicholas Thompson med anledning av hans senaste bok The Running Ground (2025). Thompson är numera vd för the Atlantic, har en spännande karriär, och var tidigare omtalad chefredaktör för Wired. Han är mycket imponerad av AI-utvecklingen och Rose undrar vad AI kommer att betyda för journalistiken och ber Thompson börja med det som är negativt. Thompson redogör för bedrägerier, falska nyheter och deepfakes, hur lätt det är att med AI skapa förvillande imitationer av Roses intervjuer. Han kritiserar också Googles nya affärsmodell för sökning där AI ger svar på alla dina frågor och du sällan går vidare till den tidning eller det magasin där AI hämtat svaret. Din sökning leder dig inte till en hemsida utan stannar hos din AI-assistent. Nätet blir en plats för botar snarare än människor, vilket blir förödande för media, säger Thompson. Men det han beskriver som negativa sidor av AI är väl snarare utmaningar? Tekniken utvecklas och media måste finna nya affärsmöjligheter. Du behöver en AI du kan lita på. Om du har en sådan, behöver du aldrig ge dig ut på nätet och riskera att bli lurad, utan kan stanna hos din trygga AI-assistent som är kompetent nog att undvika alla bedragare. Rose och Thompson är överens om att AI är ett fantastiskt verktyg för alla journalister.

Jag lyssnar också på en lång intervju med Gary Marcus av Brian Greene på World Science Festival. Greene är inte bara världsledande fysiker utan också en spännande intervjuare. Marcus uttrycker sin skepsis mot att de neurala nätverken ska ge oss allmän intelligens, medan Greene är mer imponerad av de senaste framstegen. Marcus har länge hävdat att endast en kombination av logisk AI och nätverk kan ge oss allmän intelligens och han konstaterar nöjd att de stora AI-företagen nu arbetar med sådana kombinationer. Även om vi har en bit kvar till allmän intelligens och AI-systemen fortsätter att hallucinera är det lätt att se att användningen av AI kommer att innebära stora förändringar av arbetsmarknaden och därför av samhället som helhet, säger Marcus. Detaljerna i dessa förändringar är det däremot svårare att uttala sig om. Men låt mig göra ett försök.

Vi kan jämföra AI-revolutionen med tidigare revolutioner. Den industriella revolutionen förvandlade arbetslivet. Automatiseringen av jordbruket gjorde att bönderna försvann. De lämnade landsbygden och fick jobb i fabrikerna i städerna. Den digitala revolutionen innebar inte någon lika storartad förvandling av arbetslivet även om många nya sysselsättningar tillkom. Kunskapsarbetet som börjat växa fram i den industriella revolutionens slutskede ökade i omfattning i den digitala revolutionen. Kunskapsarbete och service dominerar dagens arbetsliv, men AI-revolutionen kommer att automatisera kunskapsarbetet. Arbetslivet kommer därefter att domineras av service ända tills robotiseringen tar över även dessa arbetsuppgifter och till slut befriar människan från arbete.

Hur ska livet i det arbetsbefriade paradiset organiseras? Hur ska det samhället se ut? Vad ska människor göra i paradiset?  Så länge människor måste arbeta gav arbetet stadga och form åt alltmer komplexa samhällen. Arbetslivet utgjorde en grund för hur resurser fördelades. Enkla bondesamhällen blev feodala med skatter och en framväxande stat. Entreprenörer bildade företag som anställde arbetare och utvecklade kontor. Den tekniska utvecklingen förvandlade arbetslivet, men de grundläggande principerna förblev desamma, ända tills tekniken blev så avancerad att den kunde göra nästan allt det människor brukade göra — mycket snabbare och bättre.

Ett scenario för utvecklingen beskriver den ungefär så här: Ett litet antal företag utvecklar AI och tillverkar robotar som utför alltfler av de arbetsuppgifter som tidigare gjordes av människor. Ägarna av företagen gör allt större vinster samtidigt som arbetslösheten breder ut sig. Men de arbetslösa måste ha pengar till konsumtion för att ekonomin ska fungera. Genom skatt på företagens vinster skapas utrymme för en basinkomst till de arbetslösa som möjliggör deras konsumtion. Hur ojämlikt ett sådant samhälle blir, hur demokratiskt det blir, är svårt att säga. Men risken är uppenbar att det blir ett mycket ojämlikt samhälle. Livet i ett sådant samhälle har många utmaningar.

Så länge människan måste arbeta för att överleva behövde hon inte fundera särskilt mycket över meningen med livet. Människor är stora apor och den biologiska drivkraften att överleva och föröka sig är stark. När några få människor arbetar kanske de formar en klass där entreprenörskap och arbete går i arv. De tävlar med varandra och får stora belöningar och mening av denna tävlan, men alla de andra, hur ska de finna mening i livet?

Tekniken är en utvecklingsuppgift. Först utvecklar vi tekniken, sedan utvecklar den oss. När AI tar över arbetsuppgifterna för det stora flertalet människor ställs vi inför större utmaningar än tidigare i historien. Länge kunde vi uppfinna arbetsuppgifter som gav mening och kanske kan vi fortsätta så. Ett komplext samhälle behöver mycket lagstiftning, kommunikation, säkerhet, vård, utbildning och omsorg, och även om mycket av detta kan göras av robotar kanske det även finns plats för människor. Men många av dessa arbetsuppgifter är okomplicerade och det är svårt att tänka sig att de kan vara särskilt välbetalda eller att de inte kan göras bättre av robotar. Framtidens robotar kommer också att ha mer emotionell intelligens än människor — och ett oändligt tålamod.

Människor är stora apor och så länge vi levde som de andra aporna var livet enkelt. Det handlade om att överleva och föröka sig. Som de andra aporna tävlade vi med varandra. Vi tävlade om den bästa maten och den bästa partnern, om ära och berömmelse, om rikedomar och makt. Det tävlandet kommer inte att sluta även om AI och robotarna tar över all produktion. Tävlandet spelar en stor roll i dagens samhälle med entreprenörer, företagare, filmstjärnor, gangsters, artister och idrottare. Kanske idrotten blir viktigare när arbetslivet får mindre betydelse? Men tävlandet ger få vinnare och många förlorare och duger därför illa som samhällsform.

Kanske ska vi samarbeta snarare än tävla? Kanske kan vi bilda demokratiska samhällen där alla bidrar till utvecklingen och hjälper varandra? När AI och robotarna gör allt arbete borde vi människor verkligen kunna leva som i paradiset före syndafallet. Det är uppgiften, men hur ska vi apor kunna lyckas med den?

Så länge vi levde som de andra aporna var livet enkelt. Samtidigt är det lätt att tycka att ett sådant liv är en smula futtigt. När AI och robotarna håller oss försörjda kan vi äntligen förverkliga oss som människor, bli något mer än bara apor. Tidigare har jag prövat tanken att meningen med livet som människa är den resa vår art har gjort från okunnigt barbari till vetenskap och fantastisk teknik. Det finns mening i den resan även om vi inte vet vart den bär. Kanske det är just för att vi inte vet målet som resan själv ger sådan mening? Det finns mycket kvar att utforska, mycket kvar att uppfinna. Vi utforskar universum och snart kan vi med rymdfärder göra det mera hands on. Som vi en gång koloniserade tredje världen kan vi kolonisera rymden.

Samhällen förändras ibland snabbt, men AI-revolutionen kommer att pågå ett tag. Man brukar säga att den industriella revolutionen tog 100 år i Sverige, från 1870 till 1970. Den här förändringen kommer väl att gå snabbare. Men efter AI-revolutionen kommer det en bio-revolution som gör att vi inte längre behöver stå ut med sjukdomar och kanske får evig ungdom. Och på den vägen fortsätter det. Det är otroligt spännande att uppleva utvecklingen av en teknik som förvandlar människans villkor mer än den industriella revolutionen. Det man kan sörja är att Europa inte riktigt är med i matchen. Men även Europa kommer att förändras av AI och robotar. Kanske är det bara en fördel att inte vara först på bollen.

Bo Dahlbom